Beskrivning
Den nuvarande utformningen av VA- och elnätstaxor i Bergs kommun präglas av kortsiktiga vinstintressen och en bristande hänsyn till kommunens invånare och lokala företag. Dagens prissättning av kommunens tjänstefunktioner är i praktiken konstruerad för att träffa turister och fritidshusägare genom höga fasta avgifter och effektbaserade pålagor. I praktiken fungerar dock systemet dåligt, eftersom de grupper som drabbas hårdast inte är tillfälliga besökare utan kommunens permanentboende och lokala företag, året om.

Turister och fritidshusägare vistas i kommunen under begränsade perioder och kan ofta bära högre kostnader som en del av sitt fritidsboende. Lokalbefolkningen och lokala företag har däremot ingen möjlighet att välja bort VA eller elnät, och belastas kontinuerligt av taxor som är bland de högsta i landet. Effekten blir att de som bidrar till kommunens långsiktiga livskraft, skattebas och samhällsengagemang i praktiken subventionerar ett system som var tänkt att träffa andra. Nedan listas två utmärkande exempel för Bergs kommun.

1. BTEA har Sveriges högsta effektavgift. Abonnenterna betalar därutöver bland de högsta abonnemangsavgifterna för sitt resp. effektutrymme beroende på behov av huvudsäkring.

2. Kommunen gör idag ingen skillnad i VA-taxan på "bostadsenhet" för smålägenheter i ett och samma flerbostadshus jämfört med "bostadsenhet" för villa, stuga, gård etc i enskilt läge. Att belasta varje smålägenhet i samma byggnad med samma avgift som ett friliggande hus är orimligt och avvikande mot prissättningen i övriga landet. Det är fastighetsägaren självt som är ansvarig för vatten- och avloppsledningarna inuti byggnaden. Kommunens ansvar stannar vid en ledningspunkt för inkommande/utgående per byggnad.

Särskilt allvarliga konsekvenser får detta för lokala bostadsföretag. Bergs kommun har några av landets lägsta hyresnivåer, vilket i grunden är positivt för tillgänglighet och social hållbarhet. Samtidigt kombineras detta med några av landets högsta VA- och elnätstaxor. Denna obalans skapar en akut ekonomisk press på bostadsföretag som saknar möjlighet att kompensera sig för de höga årliga kostnadsökningarna genom hyreshöjningar.
Resultatet blir försämrade förutsättningar för fortsatt drift, uppskjutet underhåll, indragna investeringar och i förlängningen en risk för minskat bostadsutbud. Detta slår givetvis inte bara mot företagen själva, utan direkt mot Bergs kommuns möjlighet att erbjuda tillgängliga hyresbostäder för invånare, inflyttare, äldre, unga och arbetskraft som behövs för näringsliv och offentlig verksamhet. Höga taxor inom taxebundna monopol underminerar i förlängningen kommunens bostadsförsörjning och attraktionskraft.

Kommunala taxor ska vara rättvisa, långsiktigt hållbara och trots vinstkrav sättas i en nivå som förhåller sig till principen om självkostnad tillika kommunens de facto allmännyttiga uppdrag. När prissättningen i praktiken får motsatt effekt där lokalsamhället belastas till absoluta bristningsgränsen så som idag finns skäl att konstatera att modellen inte fungerar och behöver förändras i grunden - bara för att de kommunala bolagen med stöd av lag och EU-direktiv kan ta ut några av landets högsta taxebundna avgifter, betyder det inte att agerandet är försvarbart moraliskt eller i relation till kommunens påstådda ambition att styra mot utveckling snarare än avveckling.

Förslag till beslut:
Bergs kommun beslutar att ge de kommunala bolagen i uppdrag att omarbeta taxestrukturen i sina resp. verksamheter och väsentligen sänka VA- och elnätstaxorna så att permanentboende och lokala företag, särskilt bostadsföretag, inte missgynnas ekonomiskt, i syfte att stärka kommunens långsiktiga utveckling samt säkerställa ett hållbart bostadsutbud även i framtiden.